Lämna gärna ett meddelande efter tonen

Eftersom det inte kommer hända något i denhär bloggen nu 4 månader framöver så ber jag er att söka er till min nya blogg där jag skriver om mina upplevelser i Kobe, Japan.

Jag fick mig dock ett gott skratt när jag såg att ett av toppsökorden som lett till denna blogg är "snygg vakt" ^_^

Ett steg närmare Japan

Med risk för att det bli riktig tråkig men denhär delen av Supää kiva juttu bild juttu serie kommer också bestå av i princip bara naturbilder.

Men då jag steg ut från tunnelbanan i Bagarmossen möttes jag av Våren.
Jag blev så lycklig att jag nästan började gråta, det var så vackert.
Tidig morgon, inte en mänska i sikte och körsbärsträden som står i full blom.

Det var så varmt och skönt att jag kände mig riktigt töntig i min halsduk och jacka på, det är ju nästan sommar!

Efter att ha uträttat ärenden på stan (insökningspapper till Japan!!) beger jag mig för att träffa Axel och Beckii för en tårfylld återförening.... not.
Istället blev det de länge "vi-borde-ta-vara-duktiga-bitches-och-ta-och-göra-dehär-nångång" Japanese style supaa kawaii neko-chan crepes :D Så jag och Beckii gick till affären och handlade.

Och såhär blev det

Sen rullar man bara ihop den och trycker i den i käften. Det godaste jag ätit på länge!

Under tiden som vi avnjöt våra crepes så föreslog jag att vi skulle gå på picnic nästa dag till Kungsträdgården eftersom det var körsbärsbloms festival där (även kallad Hanami=blomsterskådning) och eftersom vi är japanska studerande måste man ju fira körsbärsblommorna.

Och såhär såg det ut på Kungsträdgården, det hade samlats massor med folk så jag antar att det är ett ganska populärt event i Stockholm.

Det var svårt att få en riktigt bra bild utan att få med massa folk som gör knasiga miner, plus att batteriet i kameran höll på att ta slut så jag är glad att jag iaf fick en bild!

Men att gå under körbärsträden var som en dröm så förde blommorna mig lite närmare Japan.

Det är märkligt att man varje vår förundras så mycket över då träden får knoppar och spricker ut, och speciellt efter en riktigt lång och tung vinter så känns det som ett mirakel!

いつか帰る愛の古里

Den förstfödde!

Det har nästan blivit ett stående skämt att om det ligger en pantburk/flaska på marken så förväntas undertecknad plocka upp den. Som fattig studerande, och vänner som dricker läsk i otänkbara mängder, får man inte vara dum.

Jag gick så långt i mitt pantburk samlande att jag t.o.m rotade lite sådär smått diskret i råskisarna också i Bagis centrum.

Då är nu frågan.
Har jag sänkt mig under min värdighet eller är jag en supermänniska som räddar naturen från plast och aluminum? Jag har fortfarande inte kommit fram till vilket men min första "skörd" förde med sig 64 kronor.

För 64 kronor kan man betala inträde till Harry B James, alternativ 2 öl
För 64 kronor kan man köpa supergod lunch på Cafe Matte
För 64 kronor kan man få nästan 1 kilo godis på Ica

Räknar jag med mina andra "skörder" har jag samlat ihop ver 200 kronor. Vilket inte är helt fel.

Denhär storyn skulle jag egentligen ha skrivit för flera veckor sen men idag känns den extra relevant eftersom jag inatt hade en mycket märklig dröm.

Jag var gravid. Födseln utfördes genom kejsarsnitt (i vaket tillstånd).
Det var inte ett barn som kom ut. Min förstfödde visade sig vara en Coca-cola flaska** (se edit)

Saken är den, att jag verkligen älskade denhär flaskan som mitt eget barn.
Den döptes till Myu alternativt Moa eftersom min "make" inte ville ha ett japanskt namn.
Och vi gick på restaurang, åkte till ute-simställe och levde ett fint familjeliv.

...med en pantflask-baby.

Hrrmhrrm...

Supää kiva juttu bild juttu serie~!! :DD
Del 3


Var det någon annan som catchade Supermånen i slutet av Mars?

Jag önskar verkligen att jag hade fått en ännu bättre bild av den för den lyste verkligen upp hela skogen.

Mycket vackert var det iallafall.

**EDIT**

När jag tidigare ikväll var för att inhandla lite grejjen inför min hemresa till Finland, såg jag det.
Min förstfödde var inte en coca-cola flaska utan en Vitamin Well Defence. Jag var tvungen att ge flaskan en liten kram. Jag har aldrig tidigare fått en konstigare blick tidigare som den jag fick av tanten som gick förbi mig i återförenings ögonblick...

Super sexig svensk städare

Här kommer del två i supää kiva juttu bild juttu serie :D

Som tidigare nämnt så jobbar jag på hotell som städerska vilket är mer intressant än vad man kan tro. Det är alltid lika spännande att se vad det är för slags mänskor som bor i rummet, det går rätt enkelt att läsa av.

Men det är inte den intressanta biten här, utan att min städuniform är i det hetaste laget!
Tager eder en titt!

Sådär sexig uniform har jag inte på städfirman i Finland!

Jag tänkte också passa på att säga, när man stannar på hotell...

Don't bother att bädda sängen innan man lämnar rummet, som städerska måste ändå bädda om det oavsett x)
Men karkki och pepparkakor får man gärna lämna åt oss!

Supää kiva juttu bild juttu serie

För att få mig själv mer motiverad att blogga och för att det ska bli lite spännande, så tänkte jag posta en bild från de två senaste månaderna per dag istället för att smacka upp alla bilder i ett inlägg. Så det blir såndär värsta kiva juttun som typ bilddagboken2.se

Och vad är inte bättre att inleda en sån juttu än Viva la Sweden!

Detta är min bakgård, bild tagen för ca 1 vecka sen



Såhär ser det ut vid Kräftriket, asiatiska institutionen

Taget påväg till skolan ^^

So there you have it bitches! Viva la Sweden! Vår i Stockholm!

Dethär var första delen i min supää kiva juttu bild juttu serie! Nästa kommer upp imorgon!

*EDIT*

eftersom tallar är fusk enligt syster fästman tänkte jag smälla upp ännu en bild, bara för säkerhetsskull liksom ;D

random kissu

Och räven rev en annan räv

I torsdags stod jag inför ett av de största besluten i mitt liv.

Källan till min livsglädje hade förstörts.
Så jag stod inför ett frukansvärt val.

Jag var ensam hemma. Jag hade försökt rådfråga min vän om vad som skulle vara bäst att göra men utan resultat. Jag hade verkligen behövt hålla någon i handen, någon som satt vid min sida i denna svåra stund...

I nästan en timme satt jag och velade fram och tillbaka vad som skulle vara bäst att göra.
Med tårarna strömmandes, beslöt jag mig.

Jag uppgraderar mig från Firefox 2 till Firefox 3.

Dethär inlägget handlar om allt för mycket för att kunna få en vettig rubrik.

Får jag be att persentera Rosa Rummet: 360° super pink view!
(kommentarer står under varje bild)

Dörren.
Genom den kan jag ta mig ut till yttervärlden.
Eller också stänga in mig i Rosa Rummet.
Och min garderob.
Jag är fortfarande förvånad att jag fick plats med allt...

Min säng.
Och min Arashi vägg (som dock måste fyllas)
Luna.
Den svarta kissen som älskar mig ^^

Min älskade soffa.
Det är här jag sitter, eftersom jag inte har någon stol...

Teknikhörnan och början av skrivbordet.

Teknikhörnan.
Jag kommer antagligen aldrig orka ordna upp den.
Och yes, printern står på en bananlåda hämtad från Ica <3

Skrivbordet+dator <3

Byrå och make-hörnan.
Och förståss min underbara rosa fluffkjol ^^

Min Expedit bokhylla.
Hämtad från ett hamsterluktande hem i Botkyrka.

Det mina damer (och kanske herrar) var mitt rum. Och jag kan säga helt ärligt att jag älskar det. Och jag älskar att bo i Bagarmossen.

Min hyresvärds 8-åriga dotter sa till mig idag: "det känns som om du är hemmagjord här!"
Det värmde mitt hjärta en aning ^^

*~~*~~*~~*~~*~~*~~*~~*~~*~~*~~*~~*~~*~~*~~*~~*

Jag har lovat att ge en small briefing om vad jag pysslat med de senaste dagarna. Och det löftet ska jag hålla ^^

Igår var det Alla hjärtans dag. Den spenderade jag med att käka negerkyssar med mina klasskompisar och på kvällen hade jag en date med Arashis nya konsert DVD ^^ (tack mamma för att du skickade den!)



(klippet är dock från en gammal konsert...)

Min lärare blev så förvånad att jag gillar Arashi, så när jag skrivit att jag vill gå på en av deras konserter såg det ut såhär:




I lördags åt jag gratis sushi på en forskardag. Och på ett seminarium inne i stan fick jag gratis muffins och kaffe. Mat som är gratis smakar bäst!

Just det.
I fredags var det snökaos i Stockholm. Det tog 1½ timme att ta mig hem från Slussen, en resa som ska ta 16 minuter. Så nu har jag också fått uppleva storstadskaoset iom en "naturkatastrof" som de uttryckte det i DN...



Jag har halkat 7 gånger inom 3 dagar. Och ingen av gångerna har det varit någon som gjort det minsta ansats att hjälpa mig upp, fastän jag provisoriskt satt kvar. Det slutade bara med blöt rumpa, blåmärken och trasiga strumpbyxor....

Visste ni att svenskar inte lägger sylt i sina "SEMLOR"??? (read: fastlagsbullar)
Bitch yo kiddin'!!