Men då jag steg ut från tunnelbanan i Bagarmossen möttes jag av Våren.Jag blev så lycklig att jag nästan började gråta, det var så vackert.
Tidig morgon, inte en mänska i sikte och körsbärsträden som står i full blom.
Det var så varmt och skönt att jag kände mig riktigt töntig i min halsduk och jacka på, det är ju nästan sommar!
Efter att ha uträttat ärenden på stan (insökningspapper till Japan!!) beger jag mig för att träffa Axel och Beckii för en tårfylld återförening.... not.
Istället blev det de länge "vi-borde-ta-vara-duktiga-bitches-och-ta-och-göra-dehär-nångång" Japanese style supaa kawaii neko-chan crepes :D Så jag och Beckii gick till affären och handlade.
Och såhär blev det
Sen rullar man bara ihop den och trycker i den i käften. Det godaste jag ätit på länge!
Under tiden som vi avnjöt våra crepes så föreslog jag att vi skulle gå på picnic nästa dag till Kungsträdgården eftersom det var körsbärsbloms festival där (även kallad Hanami=blomsterskådning) och eftersom vi är japanska studerande måste man ju fira körsbärsblommorna.
Och såhär såg det ut på Kungsträdgården, det hade samlats massor med folk så jag antar att det är ett ganska populärt event i Stockholm.
Det var svårt att få en riktigt bra bild utan att få med massa folk som gör knasiga miner, plus att batteriet i kameran höll på att ta slut så jag är glad att jag iaf fick en bild!
Men att gå under körbärsträden var som en dröm så förde blommorna mig lite närmare Japan.
Det är märkligt att man varje vår förundras så mycket över då träden får knoppar och spricker ut, och speciellt efter en riktigt lång och tung vinter så känns det som ett mirakel!
いつか帰る愛の古里
