tisdag 29 december 2009
Nu har det gått för långt...
Jag vet inte hur jag kunnat bli så uttråkad att jag plötsligt bestämde mig för att titta på
...Twilight *töntöntöööö*
Kanske var det av total tristess eller rentav...nyfikenhet?
Hursomhelst efter att ha tragglat mig igenom hela filmen är jag rätt confunderad.
Filmen är ju bättre än boken. Whaaat?!
Inte på grund av Pattison, oh nej men underbart foto och landskapen, oh yes!
Och jag behövde inte se och plåga mig igenom alla Bellas små tonårsfjanterier som finns i boken, även om hon whatshername som spelar Bella får mig att vrida mig av smärta minst lika mycket.
Men det som gjorde filmen lite värt att se var att skådespelaren som spelar Carlisle var en superfröjd för ögat. Oh yeah!
Nu måste jag se på något vettigt för att återställa hjärnan!
torsdag 24 december 2009
onsdag 23 december 2009
Dan före dan
Klockan är nio på kvällen, dan före dan.
Det är denhär tiden som jag brukar önska man skulle vara färdig med allt julstök.
Men hos familjen Wik brukar det ofta börja just nu.
Enda sedan jag kom hem från Karis har jag knappt hunnit dra efter andan och det lär inte hända på ett par timmar. Så... min blogg har fått ta ordentligt stryk.
Egentligen skrev jag bara ikväll för att få posta denhär bilden.
Jag älskar blåa rosor ^^
Det är denhär tiden som jag brukar önska man skulle vara färdig med allt julstök.
Men hos familjen Wik brukar det ofta börja just nu.
Enda sedan jag kom hem från Karis har jag knappt hunnit dra efter andan och det lär inte hända på ett par timmar. Så... min blogg har fått ta ordentligt stryk.
Egentligen skrev jag bara ikväll för att få posta denhär bilden.
Jag älskar blåa rosor ^^
måndag 14 december 2009
Och jag som brukar hata barnkörer....
...har nu lyssnat på denhär låten oavbrutet i över en vecka.
Det är helt enkelt lite sött och jag blir lugn i själen av låten ^^
Christmas in New York pt 3
Min Christmas in New York lycko serie fortsätter.
Det hände verkligen så mycket under en helg att det skulle vara ommöjligt att få in allt i ett inlägg, för jag vet med mig själv att jag sällan orkar läsa ett inlägg som är närmare essälängd.
Så.
Efter att jag kommit hem lyckligt från Hufvudstaden, satte mig framför datorn med nudlar och tomatkyckling och njöt av stillheten.
Då plötsligt det hörs en knackning på dörren.
Varken jag eller Sara-kämppis är riktigt motiverade att stiga upp från våra datorer för att undersöka vem besökaren är.
Det slutade med att vi båda går till dörren för att möta vem det än är.
Till vår förvåning står det ingen och trycker mot vår glasdörr som det brukar vara.
Och när vi öppnar dörren höjs vår förvåning ytterligare.
Utanför dörren står ett grönt paket.
Med ett kort på.
"Från din hemliga tomte beundrare"
Det är hands down något av den finaste present jag fått.
Vad som fanns i paketet?
Ett äppel, banan och en mandarin.
Tack.
It made my evening!
Det hände verkligen så mycket under en helg att det skulle vara ommöjligt att få in allt i ett inlägg, för jag vet med mig själv att jag sällan orkar läsa ett inlägg som är närmare essälängd.
Så.
Efter att jag kommit hem lyckligt från Hufvudstaden, satte mig framför datorn med nudlar och tomatkyckling och njöt av stillheten.
Då plötsligt det hörs en knackning på dörren.
Varken jag eller Sara-kämppis är riktigt motiverade att stiga upp från våra datorer för att undersöka vem besökaren är.
Det slutade med att vi båda går till dörren för att möta vem det än är.
Till vår förvåning står det ingen och trycker mot vår glasdörr som det brukar vara.
Och när vi öppnar dörren höjs vår förvåning ytterligare.
Utanför dörren står ett grönt paket.
Med ett kort på.
"Från din hemliga tomte beundrare"
Det är hands down något av den finaste present jag fått.
Vad som fanns i paketet?
Ett äppel, banan och en mandarin.
Tack.
It made my evening!
söndag 13 december 2009
Christmas in New York pt 2 - Jag är lycklig
Jag var så fylld av eufori då jag skrev inlägget här under att jag råkade glömma bort en del andra underbara lyckofyllda saker som hände.
Som tidigare sagt, så begav jag mig in till Hufvudstaden igår för att träffa en god vän.
Vårt första stop på resan blev på Annankatu och Tokyokan.
Jag blir alltid så lycklig där.
Vad som gjorde mig mindre lycklig var att affären var full med mini-Tess typer som gav sura blickar, var äckligt högljudda och som skräpar ner. Men eftersom detta är ett inlägg med eufori-tag så tänker jag inte gå in närmare på saken.
Så, jag skuttade omkring lyckligt med mina hair extensions och plockade på mig de vanliga inköpen och ställde mig (mycket odiskret) vid kassan för att betala.
Det som gjorde min lycka fullkomlig var att ägaren kände igen mig!
OCH
han pratade Japanska med mig utan att det var jag som började!
Jag nästan flög ut ur affären med ett lätta steg och hjärtat sprängfyllt av lycka!
lördag 12 december 2009
Christmas in New York
Vad är bättre än att spendera en lördag i Helsingfors med en god gammal vän?
Även om det var för en kort stund blev det ytterligare ett minne att lägga i påsen.
Idag har verkligen varit en lyckad dag.
När jag gick i min ensamhet ute vid Forums tredje våning, med de upplysta träden, Last Christmas spelandes innifrån och min egen musik i öronen och ett lätt snöfall, såndärt pudersnö, så tänkte jag
"Jag är lycklig."
Äntligen har jag hittat julfeelisen.
Den kom till mig i Helsingfors, en stad jag aldrig sett tidigare julbeklädd.
Det har kanske något med det att göra.
Eller så har det bara att göra att jag hittade en ny vinterjacka och matchande hårrosett till.
Eller att jag köpte julkortspysselglitterjuttur.
Eller den vänliga betjäningen jag fick vid köpet av rosetten.
Grädden på moset blev iaf när jag var ute och fin-gå i Karis och det åter föll små snöflingor och Karis upplysta gågata.
Hur kan det komma sig att Karis har nästan mera julbelysning än Jakobstad?
Även om det var för en kort stund blev det ytterligare ett minne att lägga i påsen.
Idag har verkligen varit en lyckad dag.
När jag gick i min ensamhet ute vid Forums tredje våning, med de upplysta träden, Last Christmas spelandes innifrån och min egen musik i öronen och ett lätt snöfall, såndärt pudersnö, så tänkte jag"Jag är lycklig."
Äntligen har jag hittat julfeelisen.
Den kom till mig i Helsingfors, en stad jag aldrig sett tidigare julbeklädd.
Det har kanske något med det att göra.
Eller så har det bara att göra att jag hittade en ny vinterjacka och matchande hårrosett till.
Eller att jag köpte julkortspysselglitterjuttur.
Eller den vänliga betjäningen jag fick vid köpet av rosetten.
Grädden på moset blev iaf när jag var ute och fin-gå i Karis och det åter föll små snöflingor och Karis upplysta gågata.
Hur kan det komma sig att Karis har nästan mera julbelysning än Jakobstad?
onsdag 9 december 2009
En massa skräp som samlas i en hög under sängen
Oj oj oj, det händer så mycket nu på en gång att jag inte hinner med alls!
Min blogg ligger och kvider i smärtor p.g.a.. bristfällig uppdatering.
Så jag tänkte göra en snabb sammanfattning, om det är okej?
Min clown, har det nu kommit fram, är inte längre civiliserad.
Ett djur. Vargbarn. Hemsk. Vilket passar mig...rätt bra.
Igår fick jag för första gången se ÄKTA, RIKTIG improvisationsteater. Otroligt spännande att se!!
Igår köpte jag också en ny plattång till migsjälv i julklapp.
Man kan göra lockar med den.
Med plattången följde också *tatatadatadaaam*
Hair extensions!!
Det är löjligt hur jag älskar dem x)
söndag 6 december 2009
Boyz Be Ambitious!!
Ända sedan första dagen jag steg in i mitt rum på internatet har jag älskat det.
Internatlivet, jag älskar det.
Det är nära till allihopa, man kan besöka någon enkelt och man är i princip aldrig ensam.
Dock finns det ett problem med vårt internat.
Tvättmaskinen.
Det kostar 1€ att tvätta.
Och om man inte betalar funkar det inte (eller om man testar lyckan och snyltar på någon annans 1€ finns risken att maskinen stannar mitt i)
Så idag när jag skulle tvätta upptäckte jag att jag inte har någon fucking 1€.
Och jag måste tvätta.
Så jag roffade åt mig några småslantar, hoppade på cykeln, i -35 grader utan vantar begav jag ig uppför Karis äckligt höga backar till R-kiosken.
För att växla mina förbannade småslantar till en förbannad 1€.
Medan jag cyklade förbannade jag systemet, tvättmaskinen och mina växlar som frusit.
Men jag fick tvättat.
Sedan märkte jag att jag glömt lägga i tvättpulver...
Oh! Detta Ljuva Internatliv!
onsdag 2 december 2009
"Pirkka e så bäst!!"
Det har konstaterats ofta.
Det konstateras ofta.
Det konstateras i princip varje dag.
Vi på teaterlinjen älskar att gå på teaterlinjen.
I början av året tänkte jag att vi var "snobbiga" som kunde konstatera att vi har så bra relation inom teaterlinjen och ingen annan linje kunde göra lika mycket knas som vi.
Men nu när halva året snart har gått kan jag till fullo konstatera att inom teaterlinjen är vi inte rädda för varandra eller för någon annan.
Det är bara teaterlinjen som kan hitta nöje i att gnida fast skedar på näsan.
(jag använder ordet 'konstatera' 5 gånger i detta inlägg. Ordförrådstömming på gång?)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)