Ring the alarm!!

Innan jag flyttade till Karis har jag under hela gymnasieperioden undvikit klubbars dansgolv som pesten. I högstadiet var discogolvet det bästa som fanns. Vad hände där mellan 9an och 1an?
Well, en orsak är väl att jag slutade vara bekant med 2006 tidens dansmusik.
För i högstadiet var dansmusiken mycket bättre, iaf imo.
Men i Karis hände något. Dansgolvet blev plötsligt en rolig plats (även om musiken inte faller mig i smaken det minsta)

Igår bestämde vi oss, jag, Saga och Ninni, för att bekanta oss med lokal folket i Karis. Jepp. På Affes.
Det blev närmast en chock när vi märker att det är flera meter kö till ingången. What?
Så vi ställde oss i kön och väntade snällt och slapp in strax före 12.

Den första låt som spelas då jag sätter platåskoklädda fötter på dansgolvet är en av mina högstadiefavoriter, Usher's Yeah. Liksom, yeah!

Ca en halvtimme senare kunde inte vi tro våra öron. En låt som jag och Saga gått och beundrat hela kvällen och smyghoppats på att den skulle spelas.

Christina Aguilera - Dirrty

Jag, Saga och Ninni. Flippar.

En perfekt kväll, med underbar högstadie nostalgi. T.o.m. kölden kändes som på Sursik högstadium. Dock, några nya bekantskaper blev det tyvärr inte. Bättre lycka nästa gång!